PEFF Junior
Det är få medier som påverkar oss så mycket som just filmen. Film får oss att skratta, gråta,
förfasas och förundras. Film är en av de första kulturella upplevelserna ett barn tar del av. Tanken
med PEFF är att skapa en arena även för unga filmare att nå ut med sina filmer.
Idag skaffar sig många barn en betydande del av sin kunskap om världen genom tv, bio, DVD, YouTube, m.m. Vi lever i allra högsta grad i en värld där rörliga bilder används för att budskap ska nå ut till olika målgrupper. Film konsumerar man oftast rätt snabbt och oreflekterat. Barn och unga behöver få verktyg för att koda de rörliga bildernas språk och grammatik. Därför är det av stor vikt att de får lära sig att själva hantera rörliga bilder så att de kan förstå och tolka mediet.
På CMiT har vi under många år jobbat med rörlig bild. Vad har vi hittills sett? En hel del positiva effekter bland annat:
Barnen/eleverna har fått fler redskap att uttrycka sig med och har därmed utvecklat bland annat sitt berättande, skrivande, ritande, sin språkkompetens. De har samarbetat och visat ett stort engagemang och intresse. De har också utvecklat sitt kunnande om rörlig bild och filmredigering. Barnen/eleverna har skrivit berättelser, som blivit manus, som blivit till film som slutligen visats för en stor publik under vår kommunala elevfilmsfestival PEFF eller lokalt på förskolan/skolan.
Att jobba med rörlig bild för att utveckla berättandet är att jobba med barn/elevdemokrati och barn/elevinflytande. De har fått verktyg för att kunna göra sina röster hörda och synliggöra vad som fångar dem. Därmed jobbar man med yttrandefrihetsträning och med artikel 13 i FN’s barnkonvention. Med den digitala videokameran (eller andra digitala verktyg som man kan filma med) och berättandet som verktyg får barnen/eleverna makt att förmedla sina intryck och uttryck.
Det vi också har sett är att lärarna har utvecklats i sin roll som lärare och säger sig ha fått verktyg och nya kunskaper för ett fortsatt arbete med rörlig bild och berättande, samt förståelse för hur ämnesövergripande arbete med rörlig bild och berättande kan vara. Med andra ord skapar medvetet arbete med rörlig bild och berättande många vinnare, naturligtvis barn/elever och lärare i första hand, men även i förlängningen samhället i stort som får framtida vuxna som kan uttrycka sig, samarbeta och fungera i sociala sammanhang.
förfasas och förundras. Film är en av de första kulturella upplevelserna ett barn tar del av. Tanken
med PEFF är att skapa en arena även för unga filmare att nå ut med sina filmer.
Idag skaffar sig många barn en betydande del av sin kunskap om världen genom tv, bio, DVD, YouTube, m.m. Vi lever i allra högsta grad i en värld där rörliga bilder används för att budskap ska nå ut till olika målgrupper. Film konsumerar man oftast rätt snabbt och oreflekterat. Barn och unga behöver få verktyg för att koda de rörliga bildernas språk och grammatik. Därför är det av stor vikt att de får lära sig att själva hantera rörliga bilder så att de kan förstå och tolka mediet.
På CMiT har vi under många år jobbat med rörlig bild. Vad har vi hittills sett? En hel del positiva effekter bland annat:
Barnen/eleverna har fått fler redskap att uttrycka sig med och har därmed utvecklat bland annat sitt berättande, skrivande, ritande, sin språkkompetens. De har samarbetat och visat ett stort engagemang och intresse. De har också utvecklat sitt kunnande om rörlig bild och filmredigering. Barnen/eleverna har skrivit berättelser, som blivit manus, som blivit till film som slutligen visats för en stor publik under vår kommunala elevfilmsfestival PEFF eller lokalt på förskolan/skolan.
Att jobba med rörlig bild för att utveckla berättandet är att jobba med barn/elevdemokrati och barn/elevinflytande. De har fått verktyg för att kunna göra sina röster hörda och synliggöra vad som fångar dem. Därmed jobbar man med yttrandefrihetsträning och med artikel 13 i FN’s barnkonvention. Med den digitala videokameran (eller andra digitala verktyg som man kan filma med) och berättandet som verktyg får barnen/eleverna makt att förmedla sina intryck och uttryck.
Det vi också har sett är att lärarna har utvecklats i sin roll som lärare och säger sig ha fått verktyg och nya kunskaper för ett fortsatt arbete med rörlig bild och berättande, samt förståelse för hur ämnesövergripande arbete med rörlig bild och berättande kan vara. Med andra ord skapar medvetet arbete med rörlig bild och berättande många vinnare, naturligtvis barn/elever och lärare i första hand, men även i förlängningen samhället i stort som får framtida vuxna som kan uttrycka sig, samarbeta och fungera i sociala sammanhang.